Canvasduk

en natt igen
en dag som strosade förbi
igen i ett tält
i taket hänger en slinga
en batteridriven kedja med lampor
små, små av prästkragar

vakenvän
med evighetskompressor inuti
mitt hellre fält
stort, tryggt och där
framförallt där
genom skogar, genom hagar

intill

vi kanske ska prata om det
varför då
så att det slutar manövrera dig
men jag har ju sagt
ja, en gång, på telefon
hm, tänkte att det kan räcka

du vände dig på sidan
jag höll kvar blicken på tyget
den hud som skiljde oss från himlen
om inte blommorna vore
vore mörkret
det vore ändå inte tillräckligt

jag avstår helst