gungar på ljudvågor
doppar fingertopp i sötman
av ditt varma leende
tänker att du är nyanser
av alla landmärken och öar
jag har strandat vid
skriver ner frågor
i sanden, som havet slätar ut
det är en barlast
av drömmar och burna hopp
som du säger
inte förlorar kraft av tid
i Perma Kungurian
fryser en ensam flotte fast
för is har sitt beteende
även genom en hettas förlopp
och jag blir till sjöar
när du behöver vatten
hungerhjärtats förmågor
att finna sig till slut
undsatt efter alla chanser
det inneburit av att fly
och hon vill vara ditt ljus
och din mättnad i natten
Susanne Nybacka 2020-07-04
